tisdag 4 december 2012

Jag ringer mina bröder - Jonas Hassen Khemiri

Den första Jonas Hassen Khemiri bok jag läste var boken Montecore - en unik tiger. Jag blev tyvärr inte så förtjust i den. Däremot tycker jag att Khemiri är duktig på att skriva, hans språk är vass, mycket här och nu. Och de noveller Khemiri har skrivit tycker jag om att läsa.

Jag tänkte att jag ger Khemiri en ny chans och läser Jag ringer mina bröder, en bok som författaren själv kallar för ett Mariekex. Och visst är det så, boken är tunn och den är snabbläst. På Bryggargatan i Stockholm skedde ett självmordsattentat, år 2010, vilket är utgångspunkten i Khemiris bok. Huvudpersonen är Amor som får veta om självmordsattentatet av en vän och han tar sig till platsen. Detta förvirrar Amor som börjar se sig själv som en möjlig attentatsman. I samtal, om de nu är faktiska eller inbillade, ger han instruktioner till sina "bröder" om hur de ska klä sig och uppträda normalt. Samtidigt förföljer han en ung kvinna, samtalar med sin döda mormor och osäkerheten hos Amor går inte att dölja.

Amor vandrar runt i en svår och oigenkännlig Stockholm med poliser i varje gathörn. Nyhetssändningar visar en sorts människor som man inte på något sätt vill bli sammanknippad med. Texten vill ha svar, frågor ställs, men förklaras inte. Läsaren får träda in i Amors huvud, välja ut och tolka vad som sker. Vad är det som egentligen händer med en människa, när man ser att någon som har utfört en ond handling liknar en själv?

Visst är jag ändå fascinerad av Khemiris förmåga att lyfta fram så mycket i ett så litet format. Jag läste den jättesnabbt och jag inser nu att den kräver en omläsning. Först då kan jag uttala mig om vad jag verkligen tycker om denna bok som ska läsas med eftertanke för att alla nyanser ska träda fram.

Khemiri har också publicerat en krönika, veckan efter attentatet. Den kan man se som en miniformat av boken Jag ringer mina bröder. Krönikan kan läsas här.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar