torsdag 9 augusti 2012

Kaninhjärta - Christin Ljungqvist

Tvillingarna Mary och Anne är lika och de gör allt tillsammans. Även namnen passar ihop och blir gärna till ett när man ropar på dem. Båda kan få kontakt med spöken. Anne ser spöken och Mary lånar ut sin röst till dem. Mary brukar inte minnas något efteråt så Anne talar om vad spöket har sagt. Det Anne inte berättar är att spöket har sagt att Mary kommer att ta livet av sig om tvillingarna går fel väg.

När Mary får idén om att flickorna ska låna pappans lägenhet medan han är bortrest under sommaren känner Anne att det är fel. Men hon klarar inte av att stoppa Mary. När de bor i pappans lägenhet under sommaren träffar tvillingarna Emilia. Emilia har bildat en medial grupp som ska leta efter en försvunnen flicka. Polisen kan inte hitta flickan, men Mary bestämmer sig för att hitta henne. Och hon ska göra det själv.

Jag började läsa Kaninhjärta  på min resa till USA, i början på sommaren. Jag upplevde den som spännande till en början, men allt eftersom tiden gick blev det allt segare med läsningen och jag lyckades läsa ut den för en lite stund sen här hemma i Sverige. Det blev mindre spänning och mer av tvillingarnas relation till varandra. Relationen är bra i början, men under tiden i pappans lägenhet kommer tvillingarna ifrån varandra. Anne vet inte längre vem Mary är och hon känner att hon förlorar en bit av sig själv.

Sökandet efter flickan är spännande i sig, men eftersom boken inte fokuserar enbart på det förlorar handlingen lite av sin spänning. Det är en bra bok, lite segt att läsa dock. Stämningen är sval, relationen mellan tvillingarna får en att bli lite ledsen. Det är en läsupplevelse, men inte bland de bästa böckerna jag har läst.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar