söndag 16 oktober 2011

Söta pojkar är bara på låtsas - Moa Eriksson Sandberg

Den sist lästa boken denna helg har varit Söta pojkar är bara på låtsas av Moa Eriksson Sandberg. Alltså, jag vet inte vad jag ska säga om denna bok. Skämtar du? var min första reaktion när jag läst klart. Vad vill Moa Eriksson Sandberg säga med det här?

Om det här är en bok som bygger på Moa Erksson Sandbergs dagboksanteckningar från tonåren, vilket står i baksidestexten, hoppas jag verkligen att hon inte råkat ut för alla dessa killar, eller rättare sagt hoppas jag att hon har reagerat och reflekterat över sina egna handlingar.

Läsaren får möta Ella som utforskar sin kvinnlighet (om jag nu ska vara lite finare i orden) och hon testar och testar och testar oavsett vilka konsekvenser det får. Efter en massa misslyckanden med för mycket sprit, olycklig kärlek, utmanande kläder och kompisar som inte alltid ställer upp, blir jag så arg och irriterad på Ella att jag funderar på att lägga undan boken. Varför är hon så osäker? Varför söker hon bekräftelse genom killar? Okej, tonåren svarar nog du. Själv tycker jag att hon går för långt.

Det tar ett tag för Ella att vakna ur sitt dåliga beteende - en nedåtgående spiral som har pågått ett tag. Det blir lite bättre för Ella, men jag vet inte om hon riktigt lär sig av sina misstag.

Jag tycker inte om Ella. Hon är inte någon jag vill lära känna eller umgås med. Kan det vara min ålder? Kanske är jag för gammal för att förstå Ella. Jag vet inte. Just nu känner jag att om jag läser en enda ungdomsbok till så kommer jag att kräkas. Antingen är dagens ungdomsböcker för ytliga eller så är det jag som är otroligt mätt på dem.

1 kommentar :

  1. Förvånas över moralpaniken hos vissa bloggläsare. Men det här med unga tjejer som hånglar runt är tydligen fortfarande kontroversiellt. Varför är det okej att killar är nyfikna och inte tjejer?

    SvaraRadera