torsdag 26 maj 2011

Staden utan tid - Enrique Moriel

Äntligen! Aldrig har det tagit mig så lång tid att läsa ut en bok. Jag vet inte om jag ska skylla på handlingen eller att jag hade andra böcker som lockade. Samtidigt hade jag höga förväntningar på denna bok och det kanske är där misstaget ligger. Man ska nog inte förvänta sig så mycket för att inte bli besviken. Mina förväntningar berodde nog på att jag läste någonstans att boken går i fotspåren av Vindens skugga, en av mina favoritböcker.

Staden utan tid är skriven av en spansk författare, journalist och advokat Francisco González Ledesma under pseudonymen Enrique Moriel. Handlingen utspelar sig i Barcelona och handlar om det goda respektive det onda.

I början presenteras många karaktärer och det bli snabbt väldigt svårt att hänga med i innehållet och förstå vad de har för roll i själva handlingen och deras koppling till varandra. Men huvudkaraktären är bland annat den namnlöse som föds i en bordell på medeltiden och som ständigt är på flykt från sin fiende - den Andre. Hans liv får vi följa genom århundraden i Barcelona och han åldras aldrig utan har ett ansikte som ser ut att vara i trettioårsåldern.

En annan huvudkaraktär är Marta Vives, en ung och attraktiv biträdande jurist som utreder omständigheterna kring en högt uppsatt mans död och den handlingen utspelar sig oberoende av den namnlösa odödliga skuggfiguren. Därför blir det ännu jobbigare att följa med i de två olika handlingarna i boken. Mot slutet vävs historierna samman och de två karaktärernas väg korsas.

Boken kommer definitivt inte att hamna bland favoriterna på min hylla. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som gör att jag inte tycker om den. Jag tror att det är handlingen, innehållet, många olika platser och namn att hålla reda på som senare visar sig vara helt oväsentliga för innehållet vilket påverkar mitt omdöme för boken. Många gånger läste jag en och samma sida flera gånger och insåg att innehållet inte skulle påverkas om jag rev ut den sidan. På ett par sidor visas kartor på gator och platser som jag inte riktigt förstår innebörden av och upplever att det inte finns ett behov att känna till då gatorna får andra namn allt eftersom skuggfiguren lever i ett annat århundrade. Det var för mycket vampyrer, skuggfigurer, odödliga varelser och vålnader och mycket mindre om vad dessa hade för roll i boken.

I själva verket är inte boken svårläst, men eftersom innehållet var så ointressant för mig tappade jag motivationen och valde att läsa andra böcker emellan. Långt om länge tog det att läsa ut den. Skam den som ger sig!


Recenserad av Bookis syster för Bookis litteraturblogg.

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar