Bedömning av svenska som andraspråk

Den senaste veckan har jag skrivit en hel del om svenska som andraspråk i olika sammanhang. Det är lika bra att fortsätta skriva lite mer när jag ändå håller på. Den här gången vill jag skriva om följande böcker som ges ut av Studentlitteratur och Liber. De handlar om bedömning, språkstimulering och dokumentation.

Bedömning av svenska som andraspråk är en handbok som presenterar en analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Forskning visar på att andraspråksinlärare går igenom särskilda utvecklingsstadier som är beroende av modersmål och inlärningssätt. Det grundar sig på en språkvetenskaplig teori, processbarhetsteorin, för att bedöma vilken grammatisk nivå barnet befinner sig på, både i första- och andraspråket.

Processbarhetsteorin utarbetades av Pienemann (mer om honom får ni läsa i boken) med syftet att både beskriva och förklara de inlärningsgångar som identifierats. Enligt processbarhetsteorin utvecklas grammatiken i en viss bestämd ordning (nivåer) och automatiseras gradvis. Språkutvecklingsprocessen sker överlappande ända upp till att det högsta stadiet har processats.

Modellen som presenteras här av Anna Flyman Mattsson och Gisela Håkansson har sin grund i processbarhetsteorin. Boken är indelad i fem kapitel där författarna först ger en introduktion till hur utvecklingsstadierna kan användas och sedan redovisas forskning, beskrivning av modellen och vägledning för hur man kan arbeta vidare. Men den här modellen är inte på något sätt heltäckande och kan därför inte ligga till grund för till exempel betygsättning eftersom den inte inkluderar kommunikativa aspekter samt färdigheter i fonologisk struktur. Den ger dock en detaljerad bild av valda delar av språkinlärningsprocessen. Väldigt intressant läsning måste jag säga!

Processbarhetsteorin är ett smidigt analysverktyg för att stärka varje elevs språkutveckling. Författarna skriver också om performansanalys som introducerades i svensk forskning av Kenneth Hyltenstam (1978). Den första bedömningsmallen för performansanalys växte fram i Två flugor i en smäll - att lära (på) sitt andraspråk av Pirkko Bergman och Lena Sjöqvist.

Det är en bok om hur man lär sig sitt andraspråk och hur man lär sig på sitt andraspråk. I boken finns en modell för hur man kan nivåbedöma en elevtext utifrån en fri skriftlig produktion och se var i språkutvecklingen en elev befinner sig. Det här är en handbok att återvända till många gånger. Den innehåller teori, praktik och språkbedömningsschema.

Andra böcker om språkinlärning och språkstimulans är Språklig praxis i förskolan av Lars Holm och Helle Pia Laursen (red.) samt Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan av Margareth Sandvik och Marit Spurkland.

Språklig praxis i förskolan är en bok med intresse om hur språk som allmänt socialt fenomen används för att skapa mening och betydelse. Författarna menar att språk försiggår i samspel med andra former av sociala praktiker och social praxis. Boken vänder sig till lärare och studenter som arbetar eller har intresse för förskolans praxis. Önskemål om språklig evaluering riktas mot flerspårkiga barn, men att utvärdera flerspråkiga barn är en komplicerad sak. Detta kan argumenteras för hur man ska förhålla sig till språklig utvärdering både som ett språkligt mätredskap och som en institutionell och samhällelig praxis.

Boken innehåller empiriskt inriktade artiklar som analyserar och diskuterar språkliga praktiker i förskolan. Dessa praxisformer omfattar såväl interaktionen mellan barnen som interaktionen mellan barn och vuxna, och de omfattar både talspråk och skriftspråk.

Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan vänder sig också främst till förskolepersonal och har som syfte att inspirera personalen till att arbeta systematiskt språkutvecklande genom att läsa och arbeta med skönlitteratur. Boken är baserad på projektet det norska Bjerkeprosjektet.

I den här boken delar författarna med sig erfarenheter av projektet som pågick under fem års tid. Under projektets gång utvecklades en modell för språkstimulans med litteraturens hjälp. Till detta togs det fram redskap för språkutveckling både på norska och modersmålet och kartläggningsverktyget har varit framgångsrikt. Boken är indelad i tre delar: flerspråkig utveckling, språkstimulans med hjälp av litteratur och dokumentation samt kartläggning av språkfärdigheter. Till boken finns Språkmappen som täcker en kartläggningsperiod för ett barn.

Språklig praxis i förskolan och Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga skolan är tillämplig lärarlitteratur för den som arbetar i förskolan. Det står dessutom klart och tydligt att böckerna vänder sig till lärare och lärarstudenter med intresse av att arbeta i förskolan. Böckerna presenterar en hel del intressant forskning och relevanta perspektiv. Här finns bra och inspirerande läsning!

På tal om kartläggning kan jag berätta att det diskuteras mycket om kartläggningsmaterial för nyanlända och flerspråkiga elever. Det behövs ett bra och tydligt material för att kartlägga erfarenheter och kunskaper i olika ämnen. Ett kartläggningsmaterial är på gång, mer om det skriver jag om vid ett annat tillfälle. Håll till godo med ovanstående böcker så länge.

Slutligen vill jag också tipsa om Skolverkets litteraturguide att läsa för den som arbetar med andraspråks elever.